~ Millan ~

 

 

Det spelar ingen roll hur fan man beter sig så gör man fel.

Det är så här jag känner..

Snälla, för det första sitter jag inte och snackar skit, känner att jag är för gammal för sånt!! För det andra så har jag ingenting för det. Varför skapa bråk om det är det sista man vill ha?? Låter inte logiskt i mina öron!
Orkar helt ärligt inte med denna drama som måste vara hela tiden.

 

Ärlighet!? Hur fan kan man kräva/önska det av andra när man inte vet hur det fungerar själv?? Det sägs en sak och görs en annan! Det vrids och förvrängs av sanningar så jag fan i mej blir tokig!! Vet snart inte vem jag ska lita på!

 

Jag och T sitter i Taxin i Lördags. T säger till mig att L har skrivit till nån Emil och frågat om T och hans pratikplats. Diskuterar lite kring vem Emil är och hur han kommer in i bilden. T ber mig vara tyst om detta! Sen kommer inte denna människa på tal förren vi är hos T:s föräldrar. Där sägs det att L har pratat med denna Emil och sedan kommit in på T (lite för oskydigt om ni frågar mig). Eftersom G då redan vet om denna Emil så försvarar jag T och säger att det inte stämmer för så har inte T sagt till mig! Enligt vad T sagt till mig så ska L ha gått rakt på sak. Sen efter det så diskuterar vi inte just honom nå mer, inte vad jag kommer ihåg iaf..

Sen idag...... Kommer fanstyget upp på tapeten igen!!! Det var väl själva FAAN!! T visar då mig en printscreen på den omtalade konversationen... Jag får med andra ord se svart på vitt...

 

Undra jag vem fan det är som ljuger... Inte är det T iaf.!!

 

 

Hur som helst!! Nu har jag ledsnat ur totalt...

Orkar inte med alla lögner, all drama, all skit överhuvudtaget!! Det får ni syssla med själva.. Jag vill inte vara en del av det!!

Trodde alla var vuxna nog men neeej!! Fel av mig!! Det ska skvallras och pratas skit och bokstavligt talat tryckas ner... herre gud!! Man blir fan i mej rädd!! Vill inte ha sånna människor i min närhet..

 

 

 

 

Alla dessa jävla nätter jag har gråtit mig till sömns för att jag känner

att jag inte duger,

att jag är värdelös,

att jag är tjock!!!

Eller för att ekonomin är i botten,

för att jag vill ha ett riktigt arbete,

för att jag vill ha barn,

för att jag har så mycket att göra,

för att jag är orolig över mitt minne, 

för att jag saknar mina morföräldrar... ja listan kan göras lång!!!

Fatta när jag säger det!! JAG ORKAR INTE!!!

 

 

Jag bad er att inte ringa för att jag inte ville/orkade... men lyssnade ni?? När jag är förbannad kan jag inte diskutera utan jag måste få lugna ner mig, men inte heller det fick jag!! Ni vet mycket väl att jag kan kasta ur mig saker när jag är förbannad som jag senare kanske ångrar... sagt och gjort!!! Och nu ska jag be om ursäkt!!??

Nej... jag är för dum och FATTAR INTE när man skriver till mig